du gamla du fria

du gamla du fria du fjällhöga noord

du är fruktansvärt kall och blöt om vintern

du ger oss en istapp i huvvet då och då

och du gör oss ofta kall och röd om kinden

om sommarn så kanske du nån gång släpper till

och ger oss den sol som vi förtjäna

att vi blir deppiga och sjuka det är nog vad du vill

trots de så fortsätter vi för stranden trääna

men nu för en tid så har nord varit snäll

och gett oss vår värme, sol och lycka

du har tillslut lyssnat till böner och till gnäll

nord, du äro bra ibland kan man nog tycka






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0